En höst i Wales (med massa regn förstås)
Det är mycket möjligt att folk kommer att få en mindre hjärtattack nu men… JAG HAR UPPDATERAT MIN BLOGG! Andra gången den här terminen dessutom. Gud, jag är patetisk. MEN bättre sen än aldrig har jag hört (usch vad den personen som kom på det ljög) så här kommer en sammanfattning av vad som har hänt i landet Wales den här hösten:
Så det här inlägget börjar på allvar den 18:e oktober; söndagen då Niclas och Michele anlände till Wales. Jag åkte in till Cardiff för att möta upp dem och tack och lov hade jag Disa med mig, vilket var underbart sen när det visade sig att pga problem med flyget missade de den buss de skulle ha tagit till Wales och blev närapå 2 och en halv timme försenade. Disa och jag fördrev tiden med att kolla i affärer tills de stängde vid 17.00 och sedan gick vi vidare till en pub för att äta middag (mums, grillat kött ;)) och gick därifrån strax före 19.00. Knappt en kvart senare stod vi och hoppade vid busshållplatsen där Niclas och Michele skulle gå av men det dröjde ännu en halvtimme innan de faktiskt kom dit. Det gjorde inte så mycket. Vi satt och lyssnade på pinsamt dåliga (och perversa) låtar från Sverige och diverse andra låtar som vi kunde sjunga med till. Folk som passerade oss trodde säkert att vi var galna. Och visst hade de rätt i det! :D Men tillslut kom Niclas och Michele fram, det blev mycket kramande och på vägen tillbaka till Treforest och huset tryckte jag och Disa tillsammans in så mycket information som möjligt i deras trötta och omtumlade huvuden. Självklart mindes de knappt någonting av det vi sagt dagen därpå.
De 10 dagarna som Niclas och Michele var hos mig var jätte roliga. Jag hade förstås lektioner att gå på också men de underhöll sig själva så bra och vi hann ändå med en hel del saker innan de åkte igen. Vi åkte till Oceana, en av klubbarna i Cardiff som jag nämnt förut, redan kvällen efter att de kommit hit där vi dansade och hade kul i flera timmar, vi gick på bio två gånger (Up! och Zombieland - både jättebra men VÄLDIGT olika), vi besökte Pontypridd och Cardiff, klarade av lite shopping, kollade på massa filmer och åt sushi och dim sum. Dessutom hade vi en härlig middag tillsammans på en av pubarna här i Treforest - The Pick and Shovel - strax innan de åkte med Disa, Eline och Megan. Det var så otroligt kul att de ville komma och hälsa på, även om den dubbla uppblåsbara madrassen tog upp hela mitt golv (och bestämde sig för att dö mitt i deras vistelse), men roligast var ändå att de trivdes så bra här borta. Det verkade som om de genuint tyckte om att vara här. Och det var så kul att se dem igen! Visst hade det bara gått en knapp månad men det känns så mycket längre och jag saknar familjen ganska ofta här borta. Inte så att jag inte klarar av det förstås och jag älskar att vara här, men att få ha en del av familjen hos sig ett tag var guld värt.
Samma dag som de åkte hem kom Carro hit så i de följande 10 dagarna hade jag besök igen. Vilket fortfarande var superkul. Och jag slapp ju bädda undan madrassen emellan. Redan två dagar senare åkte vi båda och Disa till Caerphilly för att titta in i deras utklädningsbutik (bara en dag till Halloween vid det laget) och för att hinna med lite sightseeing på slottet. Vi kan ha tagit liiite för många bilder den dagen… Här kommer en av de bästa:
Dagen efter förberedde vi oss för Halloween och runt 8-snåret åkte Carro, Disa, Eline och jag in till Cardiff för att gå ut på ett ställe som heter Walkabout. Är ganska säker på att jag nämnde det stället förra året? Hursomhelst, vi var såklart utklädda allesammans. Eline var utklädd till leopard, Disa till cancan-dansös, jag till maffia och Carro till Highway to Hell. Så här otroligt coola såg vi ut:
Vi partade, dansade och sjöng med till låtar (bl.a. Thriller, Ghostbusters och Adams’ Family i äkta Halloween anda) till 12 och tog sedan en taxi tillbaka till Treforest. Mina fötter hatade mig vid kvällens slut. Men no rest for the wicked! Nästa kväll var det fest igen för oss fyra; Carnage inne i Cardiff. Carnage är ungefär som en clubrunda när man betalar 8 pund per person för en t-shirt som sedan är ens biljett (om man inte gör en fuling som vi gjorde och köper två t-shirtar som man sedan klipper isär och vips har man två personer som kan gå för 4 pund styck). Man samlas på Walkabout och sen går man från club till club (6 st sammanlagt) från kl 8 till 12. Vid midnatt har man hamnat på Oceana och där får man sen stanna tills de stänger. Carnage var otroligt kul! Jag har aldrig varit på det förut men det ska jag definitivt göra om! Den här gången var det Angels and Demons tema och vi var utklädda såhär:
Torsdagen som följde åkte Carro och jag till Swansea (första gången jag var där också) och kollade i affärer, tog bussen ut till Mumbles och promenerade längs strandkanten och tog MASSA bilder (igen). Vi tycks ha hunnit med ett antal äventyr, jag och Carro :P. Ännu lite bilder:
Och samma dag var det 5:e november! Vilket är Guy Fawkes day här borta. Det är dagen som man tänder brasor, slänger på en docka som ska representera Guy Fawkes och kommer ihåg honom för att han en gång försökte spränga Parliamentet. Ni som har sett V för Vendetta vet vad jag pratar om:
Remember, remember, the fifth of novermber
The gun powder treason and plot
I know of no reason why the gun powder treason
Should ever be forgot
Nu var det så att vi inte lyckades hitta en brasa att titta på i tid så vi tände vår lilla egna på baksidan :P. Ett par tändstickor, en hastigt (men snygg) ritad Guy Fawkes och sen var det bara att tuta och köra. En snabbt avklarad brasa, i och för sig, men kul var det! Se själva:
Den helgen åkte Carro vidare till London medan jag begravde mig i skolarbete. Det var konstigt att inte ha någon där längre efter ca 20 dagar av konstant sällskap men det var väl lite skönt också. Bara konstigt att inte ha någon att prata med hela tiden.
Resten av hösten har jag egentligen bara spenderat åt att plugga (några få inlämningar och en workshop av en historia jag skrev – precis som alltid, vill nån läsa så säg till), haft presentationer i Teaching English klasserna (första lärde jag ut ordförråd, nummer två lärde jag ut grammatik), haft ett prov och jobbat bakdelen av mig för att hjälpa till att få iordning International Day som det Internationella Societyn anordnade (i vilken jag är medlem). Disa, Anders och jag representerade Sverige igen och jag blev till och med anmäld till att sjunga medan en kille som heter Maarten spelade gitarr. Första numret var värre än värst för vi körde med en gitarr vi inte övat med innan och de tonändringar vi gjort på låten (When you say nothing at all) funkade inte på den gitarren tillsammans med min sång. Gud, var hemskt det var… Men sen sjöng och spelade vi Halleluja vilket gick mycket, mycket bättre.
Och här sitter jag nu. Två dagar tills jag åker till Dublin tillsammans med Disa och hjälper till på en scoutgård i ”Tomtens verkstad” för sammanlagt 10 000 småscouter över två dagar (lördag och söndag) och sex dagar tills jag kommer hem! Landar mot kvällen på Skavsta den 14:e. Och sen är det julen som gäller! :D:D:D
Så ni lär antagligen inte höra av mig nåt mer innan jag åker, eventuellt kanske under lovet om jag skriver om Dublin men annars uppdaterar jag igen i januari. Tro mig inte på mitt ord dock, ni har ju sett hur det gått den här hösten :P.
Massa, massa kramar och god jul! xoxoxoxoxox
Back in black! ...Or, you know, Wales.
Hej allesammans!
Dö inte av förvåning nu, men jag har äntligen sett till att uppdatera min blogg! Det var inte riktigt meningen att min blogg skulle rinna ut i sanden som den mer eller mindre gjorde innan sommaren. Jag tänkte uppdatera och berätta om sista veckan; min exam (klarade den), Longest Day på Student Union (började dricka direkt efter min exam - alltså ca kl 12 på förmiddagen - och var eh... något onykter vid 4, 5 på eftermiddagen och somnade för natten vid 7 :P) och alla problem jag hade med huset vi bor i det här året innan jag åkte hem (folk som drog sig ur i sista sekunden och lämnade mig och Eline stående där närapå utan ett hus att bo i det här året överhuvudtaget dagen innan jag åkte hem) men det blev liksom aldrig av att jag la upp det inlägget. Jag var upptagen med de jag precis nämnt och att packa ihop alla mina saker och städa mitt rum så att jag inte fick betala avgift på det i efterskott osv osv och sen var jag plötsligt bara hemma, fyllde år (20 - jippie!), började jobba och sen flöt sommaren bara förbi. Och här är jag nu! Tillbaka i Wales, inflyttad i nya huset tillsammans med Eline och två andra tjejer (båda Walesiska, första års elever, jätte trevliga, och bästa vänner) och skolan började i måndags.
Men jag var ju tillbaka redan två veckor innan det. Vad jag gjorde? Eh... jo, det blev väl ett antal fester, får man väl säga. Redan dagen efter jag var tillbaka fyllde en kompis till mig år, Neale, så vi gick ut och firade hans födelsedag på en pub här i Treforest. Dessutom fick jag till min förtjusning veta att Ricky (en av mina killkompisar från förra året som alltid hängde ihop med Nick om ni minns?) fortfarande var kvar här i några dagar till så jag passade på att träffa honom ett par gånger innan han åkte härifrån för att börja plugga i Birmingham. Och sen kom Eline tillbaka! Tack och lov för det, för det var ganska obehagligt på sätt och vis att bo ensam i ett två våningshus... Så fort jag kom tillbaka satte jag förstås ingång att fixa iordning mitt rum. Det har tagit närmare två veckor och spegeln och banden att knyta tillbaka gardinerna med är fortfarande inte uppe, men utöver det är rummet precis som jag vill ha det :).
Sängen som stod inne i mitt rum var ingen höjdare direkt men eftersom jag var första personen i huset löste jag det ganska snabbt; jag bara bytte ut sängen mot en splitter ny säng som stod i rummet bredvid :D. Man får ju inte vara dum. Jag har varit på IKEA i två omgångar och köpt ett sängbord, en bokhylla, en skivbordsstol och allehanda andra småsaker som man inte riktigt visste att man behövde förrän man kom till IKEA... Ni vet hur det är. Pappa, du vet definitivt hur det är; det är därför mamma aldrig vill ta med dig när vi ska till IKEA ;). Jag skojar bara, ta det lugnt! Bara för lite mindre än en vecka sedan fick jag upp de inramade fotografierna från förra året och först då kändes det verkligen som mitt rum.
Och förutom att inreda mitt rum, vad har jag gjort? Ja... jag har träffat alla vänner från förra året igen. Det är faktiskt mycket roligare det här året för jag känner redan så många olika människor och när jag är ute i Treforest nu är det alltid någon jag ser som jag känner och måste stanna till och prata lite med. Där lär du kunna identifiera dig, pappa. Det är som att vara i Åkersberga centrum med dig :). Och festerna ska vi inte ens prata om! (Fast det är klart att vi ska.) Som jag har festat sen jag kom tillbaka. Det började där med födelsedags festen och sen senare samma vecka åkte vill till Oceana (vilken är en klubb i Cardiff som alla pratade om förra året men som jag av någon anledning aldrig kom till). Sen var det en välkomstfest på söndagen då vi uppmanades att klä oss i våra nationers färger. Vi tre svenskar - Anders, Disa och jag - tog självklart fasta på det eftersom vi under sommaren hade köpt varsin kopia av det svenska hockeylagets tröjor. Vi var nästan de enda klädda i vårt lands färger :P. Alla andra hade bara festkläder. Så vi stod ju ut i mängden i alla fall :D. Och kvällen efter det var det pyjamas party (alla partyn innan skolstarten hölls i ett stort partytält som de hade satt upp eftersom Student Union har rivits det här året och ett nytt ska byggas men som inte kommer att vara klart förrän till nästa höst och tills dess har vi en tillfällligt lokal där bara 280 personer får plats, vilket suger). Två kvällar senare var det Score (ännu en fest) och två kvällar efter det hade Disa och de hon bor med en inflyttningsfest i deras hus. Som sagt, det blev mycket fester.
Någonting annat kul hände också dagen efter att jag kommit tillbaka; Disa och jag fick jobb på ett snabbtmatsställe här på samma gata som jag bor! :D Våra arbetsuppgifter är bara att svara i telefon och skriva ner beställningar och ibland även åka med när maten ska levereras. Inte svårt direkt och personerna som jobbar där är jätte trevliga och bjuder oss alltid på mat efter att vi jobbat. Det är en turkisk familj som har det och de serverar mestadels pizza, kebab och hamburgare. Lönen är väl inte toppen heller, inte efter svensk standard, men som student här borta brukar man inte tjäna mycket mer och extra fickpengar är alltid en höjdare.
Och skolan började som sagt i måndags! Det här året läser jag tre skrivar kurser; Writing fiction, Writing non-fiction och Writing for Children. Dessutom fortsätter jag med min TESOL utbildning för att kunna jobba som engelska lärare efteråt och har alltså två kurser i det och sen läser jag även en litteratur kurs; Modernism. Jag har lektioner måndag, tisdag och fredag så onsdag och torsdag har jag ledigt vilket är superskönt. Så hittills har jag haft tre lektioner och har de övriga två imorgon. Men det har varit kul och det är skönt att komma igång igen för annars blir det bara så mycket fester och annat oseriöst :P.
Så nu har jag väl uppdaterat er på vad som händer här borta? I alla fall så pass att jag inte behöver lägga upp nästa inlägg förrän om en vecka eller så? Tack Michele för att du skickade sms och påminde mig men jag hade tänkt att uppdatera bloggen idag i alla fall. Men det kan ha varit så att jag behövde den där sista lilla knuffen för att faktiskt ta mig för det ;).
Och förresten, jag har två bilder på hur mitt rum ser ut nu. Ni kanske vill se dem? Det här är hörnet med min säng:
Och det här är motsatta hörnet med skrivbord och bokhylla:
Och det var allt för den här veckan :D. Lämna gärna en kommentar efter att ni har läst. Kraaaaaaaaaaam!
I Robin Hoods fotspår...
Så onsdag förra veckan gick jag upp tidigt, kollade att jag inte glömt någonting och lämnade sedan mitt rum för att gå ner till tågstationen. Jag åkte tåg hela tiden och sammanlagt tog resan ca fyra, fyra och en halv timme. Och sen var jag där! Ensam i en främmande stad i tre dygn, men med en klar bild av vad jag ville hinna med. Jag hade bokat in mig på ett vandrarhem i närheten av centrum där jag skulle sova i en sovsal för 6 tjejer. Jag hade en något vag vägbeskrivning till vandrarhemmet som jag följde och till min stora förvåning hittade jag rätt på första försöket. Vandrarhemmet låg på Mansfield Road och var helt okej på alla sätt; städat, rymlig toalett (väldigt viktigt - eller hur pappa? :P), och ett sällskapsrum med soffor, internetuppkoppling, TV och massa DVD-filmer. Tjejen som checkade in mig var från Danmark och under de dagar jag bodde där träffade jag på många olika människor från allehanda länder. Efter att jag dumpat min väska gick jag ut på stan igen. Klockan var runt kvart i tre vid det laget. Jag gick runt lite, fick koll på gatorna och affärerna i närheten och funderade på vad jag skulle göra. I slutändan bestämde jag mig för stadsbiblioteket. Varför inte? Det gav mig ett perfekt tillfälle att forska lite om Robin Hood, som en slags inledning på min resa.
Jag fick reda på en massa intressanta saker under de två timmar jag spenderade på biblioteket. Enligt folk som forskat i ämnet är chansen mycket stor att karaktären Robin Hood är baserad på en verklig person. Så ja, han ska ha funnits på riktigt. Eftersom han ska ha levt medan Rickard Lejonhjärta var kung i England bör han ha fötts någonstans runt 1160 och blivit fredlös ca 1185, då han var 25 år gammal. Legenden säger att han ska ha blivit benådad av Lejonhjärta där denne återvände till England efter att ha varit tillfångatagen, vilket var 1194. Alltså kan Robin (eller Robert av Locksley, vilket ska ha varit hans riktiga namn) inte ha varit fredlös i mer än 9 år. När han väl blivit benådad levde han och hans livs stora kärlek Marian lyckliga (antar jag) tillsammans i 20 år innan Marian blev mördad år 1215. Robin svor på att hämnas henne. Så från 1216 tills han dog ca 1247 (vilket är en väldigt lång livstid - han ska då ha varit närmare 80!) levde Robin om igen i skogen som fredlös. Han ska heller inte ha kämpat mot tyranni eller tagit från de rika och gett till de fattiga. Han kämpade bara mot de som han hade oenigheter med och alltså bara för sina egna ändamål och inte folkets. Visst tog han pengar, men han behöll det själv. Det var bara för att hans handlingar hade en för honom oförutsägbar effekt som gynnade många andra också som legender uppstod om den Robin Hood vi känner till idag. (Källa: The Robin Hood Handbook - The outlaw in history, mythology and legend, by Mike Dixon-Kennedy)
Den kvällen åt jag middag på Thank God it's Friday (där de var mycket upprörda över att jag var där ensam :P Kom och gav mig tidningar så att jag inte skulle känna mig ensam). Därefter bestämde jag mig för att gå på bio. Jag hade redan sett Wolverine och Star Trek så jag valde att se 17 Igen. Den var mycket bättre än jag trodde att den skulle vara. Jag skrattade hela igenom så det var väldigt lyckat. Sen gick jag tillbaka till stället där jag bodde och hängde i sällskapsrummet. Jag pratade lite med en tjej från Australien men det var en hel hög med underliga människor där. Kufar, skulle man kunna säga :P. Inte otrevliga alls - bara lite udda.
På torsdagen åkte jag till Sherwood skogen :). Det tog ca 40-45 min dit med buss. Vädret var typiskt engelskt (molnigt med andra ord) men just därför var det en perfekt dag att besöka Sherwood. Skogen var så gott som öde, vilket var underbart! Jag kunde gå där i lugn och ro, fotografera och beundra alla majestätiska ekar utan att störas av andra. Under mitt besök på biblioteket föregående dag hittade jag en del intressant information om Sherwood skogen också, framförallt om att skogen ska vara hemsökt. Det sägs att en speciell del av Sherwood skogen hemsöks av en osynlig slags närvaro. Denna plats väcker en sådan känsla av rädsla i folk att många inte vågar gå förbi den platsen, inte ens i dagsljus. Den ger känslan av att bli stypt. Kanske har ett s.k. "gallows tree" - ett träd man hängde folk från en gång i tiden - stått där? Det kanske också vara ett slags eko av en ganska barbarisk akt som druider brukade genomföra. Mänskliga offer hängdes från träden och blev rituellt torterade så att prästerna kunde sia utifrån den riktning blodet sprutade eller rann från såren. Trevligt, eller hur? Enligt dåtidens folktro var det heller inte säkert att gå i en skog på natten för i skogens djup, bortsett från allehandla farliga och bisarra saker man kunde stöta på, trodde man att man drog på sig en för tidig död om man korsade skuggan av ett träd upplyst av månen. Jag älskar sådana historier, jag kan aldrig få nog av dem! Och jag kände i alla fall inte av någon slags närvaro när jag var där.
En av de viktigaste sakerna att se i Sherwood skogen är Major Oak, den stora eken, vilken Robin Hood och hans män enligt legenden ska ha använt som mötesplats. Eken är så gammal som 800 år men inte kan Robin Hood och hans män mötts upp där inte! Som vi redan konstaterat ska han ha levt mellan 1185 och 1247 så på den tiden kan eken inte ha varit mer än en liten planta. Imponerande är den däremot:
Därefter tog jag min in till den närliggande staden Edwinstowe där St Marys kyrka står - kyrkan som Robin Hood och Marian ska ha gift sig i. Kyrkan var inte öppen men det var ändå något speciellt med själva platsen. Kanske berodde det på att kyrkogården var öde? Vissa av gravstenarna var till och med från 1200-någonting; många av dem så gamla att skriften hade nötts bort och bara mossa fanns kvar. Kyrkan ska ha byggs omkring 883 tror jag men den har självklart renoverats sen dess.
Jag drack ett glas Strongbow och åt middag på en pub där i staden innan jag tog bussen tillbaka till Nottingham igen. Gick vidare till ännu en pub när jag kom tillbaka för att ta ett pint till och ringa hem och sen gick jag till vandrarhemmet. Jag ville inte gärna vara ute ensam sent på kvällen.
Fredagen spenderade jag genom att turista i Nottingham. Först gick jag till Galleries of Justice Museum - som namnet antyder, ett museum om brott och straff både nu och då - där jag gick en guidad performance tour (vet betyder att olika utklädda personer visar en runt). Det var hul kul som helst, främst för att jag var den enda personen som gick turen just då :D. Personlig visning är inte dåligt. De tre guiderna bytte av varandra under olika delar av rundturen och de var superhärliga alla tre. Den första guiden var en äldre gubbe utklädd till domare. Han visade rättsalen och förklarade hur en rättegång går till. Den andra var en ung kille som skulle föreställa fångvaktare. Eftersom jag var där var jag naturligtvis en brottsling och skulle alltså behandlas därefter. Själva poängen var väl att han skulle låtsas vara bestämd mot mig men när han håller upp en piska och undrar om jag vill känna på den hade jag svårt att hålla mig seriös. Ursäkta mina perversa tankar. Som kvinnlig fånge förväntades jag visst också att utföra vissa "tjänster" åt honom. Japp, det var då jag började skratta :P. Sista guiden var en medelålders kille och fängelsets doktor. Ännu en person jag förväntas utföra "tjänster" åt. Det lät som om man som tjej skulle ha ganska fullt upp där i det fängelset...
Efter rundturen gick jag vidare till Nottingham Castle. Utanför stod en Robin Hood staty som jag självklart fotograferade:
Väl inne på slottet hade de en audio tour som man kunde gå, då man fick en mp3 och hörlurar med en röst som berättade om det man såg omkring sig. Det var inte de gamla vanliga årtalen rösten berättade om, istället handlade det om spöken som ska hemsöka slottet och många personliga inslag. Väldigt intressant faktiskt. Sen kollade jag lite i affärer, köpte skrivböcker och åt middag på Pizza Hut. Efter det gick jag tillbaka till stadsbiblioteket och läste i ett par timmar tills jag höll på att bli inlåst för att de missade mig när de började stänga :P. Kvällen spenderade jag sedan i sällskapsrummet på vandrarhemmet. De visade Femte Elementet på TV! :D Och btw, grattis på namnsdagen till mig ;).
Och lördagen finns det väl egentligen inte så mycket att säga om. Jag gick mest och väntade på att mitt tåg skulle gå kl 5. Men jag passade på att köpa en klänning i alla fall. I övrigt satt jag mest på olika kaféer och läste min bok. Den var så himla fängslande. "The Painted Man" heter den. Det är en fantasy bok av den typen som jag verkligen älskar.
Det var skönt att komma tillbaka till Wales igen, mest för att jag umgicks med mina kompisar (vi kollade på Eurovision tillsammans) men det var väldigt kul i Nottingham också. Det var till och med kul att åka själv. Så skönt att ibland inte behöva anpassa sig till någon annan och kompromissa om saker man vill göra utan bara göra det som faller en in. Vem vet, jag kanske åker någonstans själv igen :).
Kraaaaaaam
"To boldly go where no one has gone before"
Måndag och tisdag gjorde jag egentligen inte särskilt mycket av värde. Jag bakade med Disa en av dagarna; chokladbollar! Mums! :D Vi bakade i killarnas kök i B-block (mest för att det är mittemellan hennes och mitt boende och vi tillbringar nästan all vår tid där ändå). Bara dök upp, ringde på och när de öppnade sa vi: Hej, vi ska bara låna ert kök, tack så mycket, usch vad smutsigt det är här inne - aldrig tänkt på att städa? Ut härifrån! Ni får smaka sen när vi är klara. Stackarna visste inte vad de skulle göra :P. Bara backade undan med stora ögon och sa: Okej, visst. Whatever you say. (Please don't hurt us) Okej, inte riktigt kanske :P. Men de var något förvånade i alla fall. Och chokladbollarna blev jättegoda. Fast hur kan de bli annat när två svenskar bakar? ;)
På onsdagen var det Score som gällde igen nere på Student Union. Vi tycks gå dit varje vecka nu och jag som aldrig ens hade varit där förut för bara några veckor sedan. Det säger någonting om hur tråkigt det börjar bli här nu med alla exams och folk som åker hem över sommaren var och varannan dag. Universitetet töms sakta men säkert på elever och Treforest börjar bli mer lik en spökstad än den studentstad vi är vana vid. Det var kul på Score. Vi satt mest och pratade, drack något glas och lyssnade på musiken. Disa tvingade upp mig på dansgolvet men jag stannade bara för en sång. I det avseendet håller jag med Magnus Uggla: Jag dansar aldrig nykter :P.
På torsdag var det utgång IGEN! -suck- Jag är egentligen ingen party tjej. Jag kan inte festa varje dag, även om det förväntas av en som student. Vi gick till Raffles och drack drinkar och skrek till varandra för att göra oss hörda över musiken. Hade väl sådär kul, men det var roligare sen efteråt när vi gick tillbaka till Sarah's flat och beställde hem mat mitt i natten. Sådär nyttigt, men väldigt gott :).
Fredagen var vi ett gäng på 8 personer (jag, Disa, Anders, Neale, Sarah, Valentine, Sara och Anna) som tog hem kinesiskt till middag. De har stora menyer man kan beställa på ett ställe här i närheten som enligt prislistan är för ca 4 personer men man får tillräckligt med mat för att det dubbla kan äta sig mätta - och fortfarande ha mat över! Vi beställde i och för sig lite extra maträtter också men jag tror att vi fick närmare 12 byttor med mat. Killarna åt kinesiskt morgon, middag och kväll åtminstone tre dagar efteråt :P. När vi ätit upp klämde vi ihop oss på Anders rum och kollade på The Dark Knight (uppföljaren till Batman Begins) långt in på natten innan alla skildes åt och stupade i säng.
Lördagen var fantastisk! :D Äntligen, äntligen var det dags att se nya Star Trek filmen! Som jag har väntat och räknat ner. Ja, jag svär - jag är verkligen så patetisk att jag faktiskt har räknat ner ;). Jag, Disa, Anders och Neale tog tåget en station till Treforest Estate och gick i ca en kvart, tjugo minuter för att komma till biopalatset de har där. Salongen var fullproppad; det var ju bara dagen efter premiären. Filmen var superbra! Jag ska definitivt se den igen med pappa sen när jag kommer hem. Jag vet att han gärna vill se den också. Och för er som inte är Star Trek nördar (som jag :P) är detta inläggs titel därifrån. När vi kom tillbaka från bion fortsatte vi att titta på film hos Anders. Vi hann med två och en halv ståupp-komiker DVDer och två påsar popcorn. Det var en film-dag, helt enkelt.
Och söndag gjorde jag inte så mycket, förutom att jag bestämde mig för att boka en liten resa för att fördriva tiden innan min exam. Det finns så mycket jag vill se och göra här i Storbritanninen och det är ju lika bra att passa på medan jag ändå bor här eller hur? Så jag bokade en resa till Nottingham - staden alla Robin Hood fans förväntas besöka någongång i alla fall :D. Var lite orolig för hur mina föräldrar skulle ta det; deras lilla dotter ensam i en främmande stad, men de sa bara: Vad roligt! Ha så kul men var försiktig. Så det bar av till Nottingham onsdagen den här veckan. Men det berättar jag mer om i nästa inlägg :).
Kraaaam!
I'm alive!
Vi kastar oss rakt in i det hela på en gång, tycker jag :).
Som jag sa i förra inlägget; på måndagen hade jag min deadline i Starting to Write. Jag satt uppe sent söndag kväll och pluggade hela måndag förmiddag men äntligen, strax före tre, var jag klar med allt. Jag lämnade in arbetet, andades ut och mötte genast upp Disa, Neale och Anders för att dra till Pontypridd. Tänk, att prata med människor igen! Vilket lycka ;)
Vi kollade runt lite i Ponty, köpte mat och andra förnödenheter och närmare halv sex började vi fundera på att ta oss tillbaka. Självklart hade det börjat spöregna vid det laget men vi tog bussen tillbaka istället så vi kom hela vägen upp för kullen till Acommodation Lodge. Den bussturen var seriöst en nära döden-upplevelse! Chaffören körde som en galning och jag började överväga om vi ens skulle komma tillbaka helskinnade. Det gjorde vi ju uppenbarligen eftersom jag kan skriva det här men det var touch and go där ett tag...
Tisdag gick jag och handlade och pluggade lite igen eftersom jag hade prov i Grammar på onsdagen så det blev inte mycket spännande gjort där.
Onsdag morgon var det prov som sagt - terminens allra sista lektion dessutom! Nu har jag inga lektioner alls längre. Bara förbereda mig för min enda exam den 21 maj :). Provet gick bra och direkt efteråt gick jag bort till Anders och Neales flat. Vi var en grupp som skulle ha grillfest tillsammans! :D Att grilla var kul och självklart väldigt mysigt. Vi hade lite problem att få fyr på grillen först men det löste sig i slutändan och vi satt vid picnicbord och åt hamburgare, korv och kyckling samt drack cider och mumsade Marabou choklad. Det var sol större delen av dagen också så vi hade tur med vädret. Man vet ju aldrig med Wales annars. Samma kväll var det även Score (fest nere på Student Union) så jag gick tillbaka till mitt rum, duschade för att bli av med röklukten och bytte kläder innan jag mötte upp med de andra igen. Det var kul nere på Score men vi stannade inte alltför länge. Folk blir så fulla så snabbt så efter några glas och lite dans gick vi tillbaka till Anders och Neales flat igen och lyssnade på musik och pratade där istället.
Torsdag gjorde jag ingenting alls - vilket var himmelskt! Jag bara stannade på mitt rum och kollade på film.
Fredag träffade jag Ricky och Nick igen. Det var ett tag sedan! Vi tre möttes upp hemma hos Nick först och sen åkte vi till Cardiff och gick till en bar som hette Cuba bar. De spelade live-musik den kvällen, country musik, och hade väldigt billiga drinkar. Så vi drack och pratade och dansade och hade jättekul. Jag tror Nick var den som var fullast, utan tvekan :P. Vi tog sista tåget tillbaka vid 11 och gick till en pub i Treforest som heter Flagstones och fortsatte där istället. När de stängde en 45 minuter senare gick vi till Raffles. Vi träffade många vi kände och alla var förstås på lyran men när vi väl kom till Raffles var jag nästan nykter igen. Jag hade inte druckit så mycket och blev mest irriterad för alla killar på Raffles var fulla och närgågna och jag tröttnade snabbt. Det blev roligare sen när vi gick tillbaka till Nicks hus igen och det bara var vi tre. Jag hade aldrig varit ute med Ricky och Nick förut men det var väldigt roligt så jag hoppas vi gör det igen någon gång.
Lördag tog jag det lugnt under dagen men sen på kvällen åkte jag, Anders, Neale, Sarah och två andra killar som jag inte kommer ihåg namnen på till en biograf en bit bort och gick på bio. Vi såg Wolverine :). Cool film och definitivt bättre än den patetiskt dåliga X-men 3. Dessutom visade de trailern för Star Trek filmen som har premiär nästa vecka och jag satt mer eller mindre och hoppade upp och ner i stolen av lycka. Jag ska SÅ se den filmen nästa helg!! Eller eventuellt i början av veckan därpå. Jag har räknat ner i flera månader nu :). Ja, mamma, jag är fånig. Fråga pappa ska du se - han förstår mig :D.
Och idag har det inte hänt särskilt mycket. Jag gick över till Anders och Neales flat igen på eftermiddagen och vi tre samt Disa, Valentine och Robert bakade brownies, åt upp nyss nämnda brownies, åt pizza till middag (usch vad mycket onyttigt :P) och kollade på film. Allt som allt, en jättekul vecka - speciellt i jämförelse med veckan innan.
Så nu har jag uppdaterat och är ikapp igen! Go me! Kraaaaaaaaaam
Social life...?
Det här lär nog bli det tristaste inlägget hittills. Det handlar om första veckan efter att jag kom tillbaka - en vecka som endast ägnades åt att plugga. Och då menar jag verkligen ENDAST. Jag gjorde ingenting annat den veckan. Jag hade knappt tid att gå och handla. Så, väldigt kort, detta var vad som hände:
Första dagen tillbaka hade jag två deadlines men det var projekten jag lämnat in redan innan påsklovet. Det fanns ingen tid att andas ut, dock. Nästa deadline var på onsdagen och jag hade knappt en kladd att gå efter än. Det var uppsatsen till Fictionalizing the Valleys som skulle skrivas efter valfri fråga från ett papper vi fått tidigare. Jag valde att skriva om familjen och samhället och hur de representeras i två av böckerna vi läst under vårterminen. I slutändan var jag ganska nöjd med vad jag skrivit. Det LÄT åtminstone imponerande :P.
Så fort jag lämnat in det arbetet var det dags för nästa; deadline i Writing Media samma fredag. Jag hade ju redan Baby Shoes-novellen avklarad men en critical review av en bok skulle ingå också så jag spenderade onsdag eftermiddag, samt torsdag och en del av fredagen med att skriva den. Och så fort DEN var inlämnad hade jag Starting to Write foldern att klara av. Den foldern skulle in på måndagen.
Det var också det svåraste att skriva. Så mycket skulle ingå; tre short stories, en dikt och en critical review och inget av det var skrivet än. Jag hade idéer till allihop men det måste skrivas för hand innan jag kunde skriva dem på datorn eftersom drafts måste lämnas in tillsammans med resten för att vi ens ska kunna få betyg på det. Jag skrev en short story som handlade om reapers som jag döpte till "You reap what you sow". Jag vet, jag försökte vara fyndig med titeln :P. Patetiskt försök. Men den var kul att skriva. Lite som min ängel-historia till förra foldern; mycket ironi men samtidigt allvar.
Därefter modifierade jag ett arbete som jag skrivit på gymnasiet och lämnade in den som en last word column. Det var arbetet jag skrev om att alla killar borde bli homosexuella. Också den väldigt ironisk förstås :D. Och tack vare en idé från pappa skrev jag den tredje short storyn om svensk folktro och älvor. Att de dansar under dimmiga sommarkvällar och hur en liten flicka blir vittne till alltsammans. Dikten skrev jag faktiskt om min storebror :). Har inte låtit honom läsa den än, vet inte ens om han skulle vilja. Jag suger verkligen på dikter. Precis som vanligt, ifall någon vill läsa det jag skrivit, säg till och jag skickar så gärna :).
Precis som jag sa: Det var en otroligt tråkigt vecka. Jag träffade ingen alls, pratade inte med någon, där under helgen. Bara pluggade morgon, middag och kväll. Tack Gud för att det är över nu. Nästa inlägg blir roligare, då har jag börjat leva igen :P. Kraaaam
The missing weeks
Det har varit mycket plugg att klara av och det är fortfarande inte över. Till och med nu när jag är tillbaka drunknar jag nästan i inlämningsuppgifter. Fattar inte varför 5 olika lärare måste bestämma sina datum för deadlines inom en vecka efter att vi kommit tillbaka... Så jag skrev en hel del under de där veckorna. Jag skrev klart mitt arbete till Writing Media till exempel. Det var en berättelse som heter Baby Shoes och är min egna version av något min lärare pratade om i klassen en dag. Hemingway skrev en gång en otrolig kort berättelse på bara 6 ord för att bevisa att det faktiskt GÅR att skriva en historia med så få ord. Han skrev: For Sale. Baby Shoes. Never worn. Om man tänker efter säger de 6 orden så väldigt mycket. Du får fylla ut med dina egna detaljer men de orden berättar definitivt en historia. Så jag bestämde mig som sagt för att skriva min egen version av den historian. Jag tänker inte lägga in något utdrag här men om någon vill läsa den är det bara att säga till och jag skickar den så gärna :). Jag workshopade (väldigt försvenskat ord där :P) berättelsen senare på en av mina lektioner och fick så himla bra respons på den! Jag måste ha jönsat omkring och smilat som en dåre hela dagen efter det :P. Min lärare sa till och med: "Why are you even in this class? You should be out there writing books! You should try and get this published." Jättekul! :D
Jag var på bio med Eline för första gången också och såg Young Victoria. Den handlar om drottning Victoria den första som kom till makten när hon var mycket ung. Den visar hindrena hon tvingades överkomma, misstagen hon gjorde och hur hon rättade till dem men främst handlar den om hennes livslånga kärlekshistoria med Prince Albert av... Belgien(?) som hon senare även gifte sig med. De båda var så himla gulliga tillsammans och filmen var jättebra. Jag vill så gärna ha den sen när den kommer ut. Om man gillar lite historiska filmer där alla damer har vackra klänningar och alla män kostym är denna film ett måste! Fast jag tror inte att de visat den i Sverige. Den kanske kommer, annars får man väl göra som jag och beställa den från amazon.co.uk när den kommer ut :).
Och jag besökte IKEA med två andra svenskar; Disa och Anders! Vi hade en international day en fredag då vi tre representerade Sverige så vi åkte till IKEA (åt köttbullar och potatis :P) och köpte lite grejer vi kunde bjuda på och annat roligt. Som drömmar (kakorna alltså). International day blev en stor succé. Det var packat i salen där alla representanter stod med sina utställningsbord hela dagen och folk kom fram och pratade med en, frågade saker om ens land, så det var kul att se så många intresserade. Vi tre hade till och med matchande kläder på oss; gult linne och blå tights :D. Det såg redan kul ut på mig och Disa men tänk då hur det såg ut på Anders :P. Här, jag kan visa:
Annars pluggade jag väl bara en massa som sagt var. Och träffade kompisar förstås :). Jag har börjat umgås en hel del med Anders och hans flatmates. De är riktigt roliga och väldigt trevliga. Vi var på Longest Day tillsammans allihop två dagar innan jag åkte hem. Longest Day är sista gången på terminen som Student Union har öppet så de försöker att bli av med så mycket sprit som möjligt. Alltså öppnade de redan 12 på dagen istället för 8 på kvällen :P. Jag var där från 3 och redan tipsy vid halv 5. Jag vet, patetiskt. Men eftersom man började så tidigt var man ju nykter igen sedan vid 8.
Jag lyckades lämna in två av mina arbeten innan jag åkte hem dessutom: projekten till Lexis and Phonology och Grammar. De skulle inte in förrän nu i förregår så jag var över 3 veckor tidig med den inlämningen. Go me! Det var faktiskt riktigt intressant att skriva de projekten. Man skulle intervjua någon som inte har engelska som modersmål och sedan analysera hans/hennes grammatik och uttryck utefter vad vi har lärt oss på lektionerna hela året. Jag var som uppslukad. Jag har insett att jag verkligen tycker om att lära mig ett språk ordentligt och förstå varför språket har uppstått, var ord kommer ifrån osv. Det bådar ju gott inför min framtid som engelska lärare :).
Och sen vet jag inte om jag har så mycket mer att säga. Det där var egentligen det viktigast som hände innan jag åkte hem tror jag. Lovet hemma var hur kul som helst förresten! Jag träffade massa kompisar, åkte med familjen ner till Varberg under påskhelgen och hälsade på Maja, Magnus, William och småprinsessorna och åt massa massa mat. Det gäller ju att äta upp sig medan man är hemma för maten här borta är ingen höjdare direkt. Inte så ofta i alla fall :).
So, people! Jag är äntligen, äntligen ikapp. Det är otroligt, jag vet. Jag ska försöka vara en duktig flicka och uppdatera för den här veckan på söndag men det kan hända att det blir på måndag också eftersom jag har en deadline precis där och måste göra klart arbetet först. Ta hand om er och tusen kramar! xx
Death by movies...
Så den första filmkvällen var på tisdagen. Jag och Eline åt middag tillsammans och sen satte vi oss och tittade på slutet av Matrix, första filmen. Vi hade sett början för... pinsamt längesedan ialla fall, hemma hos Ricky men filmen lade av mitt i och vi såg aldrig klart den. Förrän nu. Det var bara 40 minuter kvar eller så :P. Det kändes lite ynkligt med en 40 minuter lång filmkväll så vi såg en film till: Stardust. Den är ju så himla bra! Speciellt Robert DeNiro är fantastisk. Han och hans förste styrman är bland det roligaste i hela filmen :).
Onsdag hände ingenting men torsdag kväll frågade Tommy mig om jag ville följa med honom och resten av det tyska gänget in till en pub i Cardiff. Först tänkte jag säga nej men med tanke på att klockan bara var 8 och jag var så uttråkad att jag höll på att somna, bestämde jag mig för att hänga på. Uppklädda och fina tog vi tåget till Cardiff Central och gick först förbi Burger King för att några inte hade ätit middag. I slutändan tror jag att vi alla åt någonting. Grupptryck, ni vet :P. Och sen gick vi till ett ställe som heter Walkabout. Jag tror att det är som en slags kedja som finns på många andra ställen också. Jag tror till exempel att det fanns i Fulham, där i London där Bella bor. Och jag hade så väldigt kul den kvällen. Jag är glad att jag hängde med. Vi var där i åtminstone 4-5 timmar och dansade nästan hela tiden (och drack. Ja, jag erkänner att vi drack också). När det stängde vinkade vi till oss en taxi och åkte tillbaka till Treforest. Vi var... 6 st och fick betala 5 pund var så det kostar så mycket som 30 pund mellan Cardiff och Treforest. Inte SÅ billigt kanske... men när man är i en stor grupp är det ju okej.
Fredag var händelselös igen. Ingen dog, ingen försvann, ingen blev kidnappad av aliens. Ingenting. Den kvällen hade vi filmkväll IGEN, fast den här gången var Wendy och Albano med också. Vi tittade på Princess Mononoke. Hiyao Miyazakis filmer är alltid toppen, så det var kul.
Lördag tog jag det lugnt och pluggade och den kvällen hade jag och Eline - gissa. JA! Rätt på första försöket: Vi hade filmkväll igen! Den här gången tittade vi på andra Matix filmen och även två avsnitt av Numb3rs. Jag har äntligen lyckats få Eline såld på en av mina serier! Go me!
Och söndag var nästan som lördagen. Vi tittade inte på samma film igen förstås men vi fortsatte att kolla på Numb3rs. Eller, Eline gjorde det medan jag spelade på hennes Nintendo DS. Ett spel som heter Phoenix Wright. Jättekul :). Hon hann med 5 avsnitt medan jag spelade :P.
Och det var min vecka! Inte spännande alls, jag vet, förlåt. Men nästa inlägg är antagligen intressantare. Jag ska ta och skriva det snart. Då är det äntligen förra veckan det handlar om och jag är ÄNTLIGEN ikapp när jag publicerat det. Kraaaaaaaaaaaaaam på er!
Början på slutet av vistelsen...
Dagen efter var vädret fortfarande helt okej (två dagar i rad, omg vad har hänt??? Det är ju ändå Wales vi pratar om!!) så vi bestämde oss för att åka upp till Brecon Breacons, en närliggande... kan jag kalla det bergskedja? Eller är "kullkedja" kanske ett bättre namn för det? Hursomhelst, vi åkte upp dit och parkerade vid besökscentret. Väl inne frågade jag och Mia om en trevlig liten vandringsled som inte skulle ta alltför lång tid att gå. Kvinnan bakom disken tittade skeptiskt på oss, gick runt för att se vilka slags skor vi hade och sa sedan att våra skor var "resonable." Okeeej... Så vi fick en karta och hon pekade ut en rutt och sen började vi går. Inte ens halvvägs av vad hon pekade ut i slutändan dock :P. Vi gick en bit, tog massa kort och sen gick vi tillbaka och fikade. Det var lagom :). På vägen tillbaka till civilisationen (ha, vi är i Wales; civilisationen är inte uppfunnen här! ;)) skulle vi åka en annan väg med bilen så vi kom förbi en kort vandringsled med ett par vattenfall att tita på. Vi hade lite problem att hitta dit först men vi lyckades till slut. Här är en bild på ett av vattenfallen:
Och här är pappa vid det stora vattenfallet. Så söt så, pappa lilla :)
Jag har upptäckt att jag har någon förkärlek för att fotografera träd. Så här är en bild jag tog vid samma tillfälle:
Tisdagen flyttade vi ut från stället i Nelson för vi skulle bo i Cardiff i två nätter också, hos killarna på Ty Rosa där pappa, mamma, jag och Micke har bott förut. Förmiddagen spenderade vi först i Pontypridd där vi kollade runt och åt lunch. Sen åkte vi som sagt till Cardiff. Vad kul det var att vara tillbaka hos killarna igen! De är verkligen jättehärliga. Jag trivs så bra hos dem. Och de har en superbra filmsamling dessutom ;). På kvällen gick vi in till Cardiff och åt middag på en italiensk restaurang, Prezzo. Jag åt en jättegod pizza. Och drack vin till maten. Till och med jag har blivit lite vuxen :P.
På onsdagen gick vi in till Cardiff för att shoppa loss! Eller, nja, inte riktigt. Men vi gick och kollade i affärer i alla fall i ett par timmar. Så mycket shopping blev det väl kanske inte men det var skönt att inte vara ute på språng jämt. På vägen tillbaka till Ty Rosa bestämde sig pappa, jag och Micke för att ta bussen men vi lyckades ta en buss som inte stannade på vår gata så vi åkte lite vilse :P. Fast det löste sig ganska snabbt. Vi fick bara gå en liten bit (vilket pappa inte var så lycklig över). Den kvällen åkte vi till Red Dragon Center i Cardiff Bay och åt middag på en restaurang där inne. Old Orleans hette den och maten var lite som Hard Café och Thank God It's Friday. Jag åt revbensspjäll, kyckling och potatismos. Hur gott som helst! Och efterrätten var ännu bättre! Chokladkaka med vit smält choklad i en liten kanna bredvid som man kunde hälla på. Och jordgubbar. Jag tror ärligt talat att jag dog. Och det var sista kvällen tillsammans.
Torsdag tog vi en sväng förbi IKEA efter att ha checkat ut från Ty Rosa och köpte ett par kuddar till mig och andra förnödenheter och sen till mataffären så jag kunde köpa mat att klara mig på ett tag. Och sen släppte de av mig på skolan, kramade mig hejdå och så var jag ensam på mitt rum. Kändes konstigt att inte ha familjen där efter att ha umgåtts 5 dagar i sträck. Jag hade en lektion att gå på senare på eftermiddagen dessutom.
Fredag och lördag gjorde jag egentligen ingenting. Jag gick på lektioner på fredagen förstås men annars slappade jag bara och kollade på film.
Söndag var jättekul! Jag gjorde inte så mycket på dagen men den kvällen firades St David's day (Wales skyddshelgon) på Student Union. Det bjöds på walesisk mat och dans och Eline måste ha dansat nonstop i två eller tre timmar. Jag kände inte alls för att dansa. Istället satt jag och pratade med massa människor som jag inte sett sen första veckan. Det var så himla kul! Jag kände verkligen bara för att prata massa och det var precis vad jag gjorde. När firandet var slut och de stängde följde jag och Eline med hem till en av killarna som varit student helpers första veckan och sjöng Singstar hemma hos honom. Vi var ett helt gäng som sjöng tillsammans. Ett perfekt slut på kvällen :).
Och det var den veckan. Jag är fortfarande otroligt seg med att uppdatera, men jag ska försöka skriva nästa imorgon. Kraaam!
London calling!
Måndag gick jag upp fruktansvärt tidigt. 5.30 tror att jag det var. Jag måste ha sett levande död ut allra minst. Så jag släpade mig till Cardiff och bussen mot London (och passade på att köpa med mig en blåbärsmuffins från Starbucks dessutom för att pigga upp mig :P). Bussresan var förutsägbart händelselös; jag bara sov, lyssnade på musik och läste och äntligen vid 11 på förmiddagen kom jag fram till Victoria Station. Jag och Bella hade lite problem med att hitta varandra först men det löste sig snabbt och sen äntligen, ÄNTLIGEN, träffade jag Bella igen. Det är egentligen ganska patetiskt; vi är båda i samma land men har ändå inte setts sen vi kom hit i september. Jag skäms. Du får också skämmas lite, Bella :P. Men vi sågs ju nu i alla fall.
Först åkte vi till huset där hon bor med sin au pair familj. Jättefint hus har dem och Bellas säng är underbar :). Ifall jag inte trodde att hon hade saknat den hade jag nästan övervägt att kidnappa den... Efter att ha dumpat väskorna åkte vi till ett närliggande stort (och nyöppnat) shopping center, Westfield. Där fönstershoppade vi en hel del och åt crêpes till lunch. Mmm :). Jag hade ljus belgisk choklad på min. Därefter åkte vi till... nåt ställe som jag inte kommer ihåg namnet på :P. Men vi kollade lite i second hand affärer och sen slog vi oss ner på ett café och drack varm choklad. Perfekt när man var lite trött som jag var. Och sen åkte vi tillbaka till huset och jag fick träffa familjen. Föräldrarna heter Sarah och James och barnen Bella tar hand om är två flickor; Jemima, 3 år och Kezia, 1 år. (Ursäkta om jag stavade någons namn fel). Under veckans gång spenderade vi en del tid med barnen och de är båda jättesöta. Jemima är lite i trotsåldern dock så ibland fick hon utbrott (som en vulkan ungefär :P) men Kezia var desto enklare och urgullig dessutom. Den kvällen gjorde vi inget speciellt utan kollade bara på en film innan vi stupade i säng.
Tisdag tog vi oss under förmiddagen först förbi ett konditori/kafé som heter Hummingbird Bakery och som är kända för att göra muffins med glasyr, brownies, tårtor osv på Amerikanskt vis. Tror jag. Men de hade otroliga tårtor och muffins där inne! Vi köpte med oss ett par muffins och åkte sedan vidare till Hyde Park som vi promenerade igenom till St James' Park och åt muffins och drack varm choklad. Det var lite kallt (och inte så grönt än) men det var mysigt. Jag tror det var den dagen jag tog kort på Big Ben också:
Därefter kollade vi i affärer igen (jag köpte en skrivbok) och åkte sedan hem för Bella var tvungen att jobba några timmar. Den kvällen gick vi på bio och såg Benjamin Button. Jag hade inte hört någonting om den filmen men Bella ville jätte gärna se den så jag sa: Varför inte? Jag är så glad att hon övertalade mig! Filmen var fantastisk!!! Lite lång kanske men det gjorde mig absolut ingenting. Efter att ha sett förlängda versionerna av Sagan om Ringen kan ingen film vara för lång :P. Men om ni inte har sett den filmen, borde ni absolut göra det. Det är närapå en order. Vi tyckte båda att den var underbar.
Onsdag jobbade Bella i stort sett hela dagen så jag hängde på henne. På förmiddagen tog vi barnen till Gymmet där Jemima hade tennislektion och Kezia skulle på Crash (daghem, typ?). Sen kom Sarah dit och vi åt lunch tillsammans på Gymmet innan vi allesammans tog en taxi till Harrods. Båda flickorna behövde nya skor nämligen. Jag kan allvarligt talat inte komma ihåg vad vi gjorde den kvällen. Vi stannade inne i alla fall. Eventuellt var det då vi kollade på en väldigt underlig film på TV innan vi somnade :P.
Torsdag passade jag på att plugga en del medan Bella jobbade och sen på kvällen var det utgång som gällde! Vi skulle ut på korgen till ett ställe i närheten som hette The Slug. Vi gick dit tillsammans med några andra au pair kompisar till Bella och Marielle (som gick i samma klass som oss på gymnasiet och som också är au pair i London). Det var jättekul! Vi drack någon drink som hette Snakebite, dansade massa och sjöng med till musiken. Riktigt bra musik var det också. Jag gillade det där stället. Det tog ca en kvart att gå hem till Bella därifrån så det var en klar bonus :).
Fredag morgon åkte vi till Notting Hill för att gå på marknad. Vi var där ganska tidigt, redan innan många av stånden hade ställts upp så vi satte oss ner och åt mackor och scones och drack varm choklad på ett kafé. Marknaden var kul, även om jag i slutändan bara köpte ett par örhängen. Vi letade efter den blå dörren från filmen också men vi kunde inte hitta den. Senare fick vi veta att den scenen spelades in på en annan gata så den blå dörren går inte att hitta på marknadsgatan. Hm, vi kanske borde ha tagit reda på det innan... Den kvällen skulle Sarah och James bort så vi passade barnen. De går och lägger sig redan strax efter 7 så vi satt och kollade på Dirty Dancing medan vi åt middag och kakor :P. Bella skulle åka hem till Sverige dagen därpå och jag skulle möta upp familjen på Stansted så vi gick och la oss tidigt.
Bella var tvungen att gå upp redan vid 3 för att hinna med sitt plan, stackarn. Själv gick jag upp kvart över 5, tog mig till Victoria och tog bussen ut till flygplatsen. Jag väntade EN EVIGHET på dem innan de äntligen knallade ut i ankomsthallen. Det var mamma, pappa, Micke och Mia och Robert. Så himla kul att se dem igen! Vi åt frukost på flygplatsen och hämtade sedan ut bilen och körde ner till Wales. Först åkte vi till Nelson och Wern Gynol Guest House där vi skulle bo. Jag bodde med dem hela tiden så jag kunde umgås med dem så mycket som möjligt :). Där tog vi det lugnt ett tag innan vi åkte till skolan så de fick se hur jag bodde och så att jag kunde hämta nya kläder. Den kvällen åkte vi in till Caerphilly och åt middag på en pub (mitt i en fotbollsmatch så ljudnivån var ganska hög) men maten var god. Jag tror att Robert gillade sin mat så mycket att han knappt sa ett ord hela middagen och bara koncentrerade sig på den :P.
Söndag hade vi fint väder (otroligt - det är ju ändå Wales vi pratar om!) så vi begav oss ner till kusten, till Barry Island förbi Cardiff. Där strosade vi runt i solskenet och tog massa bilder ute på den där udden som jag var ute på när jag var där med tyskarna. Här är en bild därifrån:
När vi tröttnat och började känna oss hungriga åkte vi till Castell Coch (på vägen mot min skola) och åt lunch inne på det otroligt mysiga kafé de har där. Mia och Robert gick omkring och tittade på slottet efter att vi ätit klart medan vi andra (som redan hade sett det) satt kvar ett tag på kafét och sen tittade lite i turistshopen. Sen åkte vi tillbaka till stället där vi bodde ett tag och åkte sen för att äta middag tillsammans med Eline (så hon fick träffa familjen) på en indisk restaurang som heter Cinnamon Tree. Det ligger, konstigt nog, i ett industriområde men maten där ska enligt ryktet vara väldigt god. Och när vi kom in insåg Eline och jag att vi kände en av killarna som jobbade där; han pluggar på vår skola. Brian heter han. Maten var verkligen god (även om den, tyvärr, inte slår den indiska restaurangen i Åkersberga) och eftersom vi kände Brian fick vi till och med avdrag på maten. Det var väldigt snällt av honom.
Och det var hela den veckan! Jag ska lägga upp inlägget med veckan efter det senare idag om jag kan, annars i morgon. Och sen även inlägget från förra veckan. -suck- Så går det när man skjuter på saker... Kraaam på er allihopa!
GO Wales!
Jag har en del roliga saker att berätta den här veckan. Inte så mycket i början dock, i vanlig ordning. Ägnade egentligen bara måndag, tisdag och onsdag åt att skriva och plugga. Men torsdag var rolig! Jag åkte in till Cardiff och mötte upp med Leo (från filmkvällen för ett par veckor sedan om ni kommer ihåg?). Först gick vi på bio och såg den nya Underworld filmen. Den var ganska bra men fortfarande sämst av Underworld filmerna om ni vill veta min åsikt. Men definitivt bättre än den förra filmen vi såg! :D Efteråt åt vi middag på en Thai restaurang. Precis i närheten av bion ligger en restaurang som heter Thai House så vi gick dit. Mamma, Niclas och Michele var förresten och åt där i september när de följde med hit när jag skulle flytta in. Men jag kommer inte ihåg att de sa att det var en sådan fin restaurang! Det var till och med på den nivån att de kom och la servetten i knät på oss. Lite... obehagligt nästan men sen är jag ju inte van vid sådan service :P. Maten var jättegod däremot! Jag åt någon sorts lammgryta med potatis. Kryddigt, men supergott :).
Fredag hade jag mina vanliga lektioner och sen stannade jag inne hela kvällen. Inget party för mig. Jag var ganska trött och kände mig inte alltför social så det blev myskväll istället :). Eline och jag åt middag tillsammans och efteråt visade hon mig några videos på youtube med en komiker som heter Tim Minchin. Om ni inte har sett någonting av honom, gör det! Gå in på youtube och sök på hans namn. "If I didn't have you", "Inflatable you", "Peace anthem for Palestine" och "Storm" är alla jätteroliga. Alla utom den sista är sånger men texterna är underbara. Så gå och titta och lyssna på dem!
Lördag var ju Alla Hjärtans Dag. Jag hade redan fått ett paket av Michele på posten två dagar tidigare med Alla Hjärtans Dag presenter (en jättesöt nyckelring, Aladdin hjärtan, ett kort och en liten prydnadssak) men Leo gav mig en röd ros och chokladask också. Vilket var gulligt av honom :). Här är en liten bild på mina presenter (inklusive det jag fick av Michele):
Men det roligaste på hela veckan var rugby matchen den eftermiddagen! Wales spelade mot England och alla här borta hade pratat om matchen hur länge som helst. Så jag kände att jag nästan måste ta och se den. Leo ville inte följa med (vi skulle ha filmkväll senare på kvällen) så jag gick ner till en av de lokala pubarna själv lagom till kickoff. Mark, en av de äldre killarna från en av mina klasser, kom ner från Aberdare och kollade på matchen med mig så jag hade sällskap ändå. Det var så himla roligt! Puben var packad med folk som skrek, tjöt, applåderade och jublade och stämningen var fantastisk! Jag kände verkligen hur jag drogs med i stämningen och insåg plötsligt att jag stod och sa "Come on! Go on!" precis som alla andra :D. Det bästa var ju också att Wales vann; 23-15! Jag hade aldrig sett en rugby match förut men jag tyckte om det. Kommer väl antagligen börja kolla på fler matcher nu antar jag :P. Efter matchen gick Mark och jag vidare till en lugnare pub där vi tog ett glas att dricka innan han åkte tillbaka till Aberdare och jag mötte upp med Leo. Vi gick till en kinesisk restaurang och köpte med oss mat tillbaka till mitt rum som vi åt samtidigt som vi kollade på "While you were sleeping". Jag vet, det är egentligen en julfilm, men vad spelar det för roll? Den är rolig OCH romantisk. Perfekt för Alla Hjärtans Dag ;).
Och söndag har jag i stort sett inte gjort någonting. Bara pluggat och packat inför London hela dagen. Imorgon bär det av till Englands huvudstad!! :D Ska bli så himla kul att träffa Bella igen! Så det är dags för mig att säga godnatt (måste upp före 6 imorgon bitti så det är bäst att lägga sig tidigt). Och sen kommer ju familjen hit med Mia och Robert nästa lördag. Massa roligt som händer nu framöver :). Kraaaam på er!
Insnöad i Wales (i 24 timmar :P)
I vanlig ordning hände ingenting måndag och tisdag förra veckan. Jag hade prov på onsdagen så jag sysselsatte mig i stort sett bara med att plugga till det. Eller någonting hände i alla fall. Vi hade snö! Folk här borta blev som galna; uppenbarligen har de inte haft snö på flera år. Universitetet stängdes ner i två dagar (vinterdäck är inte uppfunna här borta så folk kunde inte ta sig någonstans :P) och elever koncentrerade sig på dagslånga snöbollskrig istället för att plugga. Inte jag, dock. Kalla mig trist men snö är inte lika häftigt i mina ögon som för många andra. Vissa hade inte ens sett snö förut :P. Tisdagen, då det var som mest snö, gick till och med poliser omkring ute på gatorna för att hålla ordning mitt bland alla snöbollskrig! Det är ju otroligt. Över natten blev hela Wales befolkning plötsligt 5 år gamla :D. Jag tror att 4 olika personer skickade sms till mig och frågade om jag var glad nu när snön hade kommit. Kände jag mig mer som hemma? Nja... jag tyckte mest att snön bara var i vägen. Speciellt med tanke på monsterbacken vi har här borta. Rent av livsfarligt att ta sig ner för den i snö och slask! Men det verkar som om jag överlevde...
Onsdag hade jag prov i grammatik (allt det där jag nämnde i förra inlägget). Provet gick bra; vi fick veta reslutaten i fredags och jag hade 89% rätt så det är väl inte så tokigt. Onsdag eftermiddag knallade jag och Eline bort till Pontypridd och handlade lite matvaror. Vid det laget var snön nästan borta, till allas besvikelse (bortsett från mig, alltså).
Torsdag kväll hade jag jättekul! Leo (en av killarna från filmkvällen förra veckan) blev helt chockad när jag sa att jag aldrig ätit sushi förut så han bestämde sig för att göra någonting åt det. Vi möttes upp i Cardiff och gick till en sushi resturang han kände till. Det var definitivt en spännande upplevelse. Vissa saker var riktigt gott, andra var mindre gott men det bästa var utan tvekan att vi beställde in varm sake till maten. Jag har alltid velat testa det och jag måste erkänna att det var jättegott! Speciellt när den fortfarande var varm. Om ni aldrig har testat sake, uppmanar jag er härmed att göra det. Efter att vi ätit gick vi bort till en närliggande biograf och såg en film. Egentligen gick vi dit för att kolla vilka filmer som gick så vi kunde se en film en annan dag men vi hade fortfarande gott om tid så vi bestämde oss för att slå två flugor i en smäll. Vi såg en "skräckfilm": My bloody Valentine 3D. Den var inte ett dugg läskig och hade den sämsta story jag någonsin sett! Jag hoppas innerligt att de som gjorde filmen, gjorde den med ironi och glimten i ögat annars tycker jag synd om dem. Jag skrattade hela filmen igenom för att den var så usel. Så ännu ett gott råd, people: Se INTE den filmen. Fast 3D effekten var i och för sig lite cool. Vi var tvugna att se hela filmen med 3D glasögon :).
Fredag hade jag mina vanliga lektioner och fick dessutom tillbaka två uppsatser. Den första handlade om Jane Austens Mansfield Park och jag fick 65%, vilket jag var ganska nöjd med. Den andra däremot, var inte ens hälften så välskriven. Jag tror jag skrev den på en halv dag eller något liknande. Fast jag fick godkänt på den i alla fall så det var en himlans tur! Fredag kväll hade vi filmkväll igen. Samma gäng som förra gången, förutom att Leo (som inte kunde komma) ersattes av Wendys kompis Marion. Vi såg "The Shining", mammas favoritfilm. Skojar bara, hon vägrar att se den filmen :P. Jag har sett den förut, dock, och jag tycker den är ganska bra. Jack Nicholson (eller hur han nu stavas) är skitbra i sin roll. "Heeeere's Johnny!"
Lördag slappade jag mest hela dagen fram till kvällen då jag och Eline gick hem till Nick och umgicks med honom och Ricky. De spelade tv-spel ett tag, sen såg vi på film (Life of Brian :D) och åt chips och drack vitt vin. Antagligen lite för mycket vitt vin. Eline och jag sov över som vi brukar göra, men sov inte särskilt länge eller särskilt gott (skyller det på vinet) så söndag spenderade jag med att ta tupplurar och bara slappa :). Och kollade på Transformers filmen.
Och nu är det måndag igen! 5 dagar kvar till Alla Hjärtans Dag (ingen aning om hur jag ska fira det) och en vecka kvar tills jag åker till Bella i London. Jag ska försöka komma ihåg att uppdatera bloggen på söndag kväll annars lär det inte bli av förrän helgen därpå. Om ens då, faktiskt, eftersom familjen kommer över. Så om näst nästa inlägg blir försenat i några dagar så vet ni varför.
That's all, folks! Kraaaaam, älskar er!
På krogen i Cardiff för första gången! :)
Hello people! Jag vet att jag borde ha uppdaterat igår egentligen men jag ville inkludera ett litet drama som jag skrev tillsammans med en kille i Writing Media i fredags och jag fick inte hans repliker förrän idag. Så det är därför jag är sent ute. Hoppas ni överlever ändå :P. Tyvärr inga bilder att visa den här veckan men sen fick ni ju i och för sig se ovanligt många bilder förra veckan :). On with the story!
Måndag hade jag prov i Lexis and Phonology. Det handlade om saker som the phonetic alphabet (det som är inom parentes i ett lexikon och talar om hur ett ord ska uttalas), om syllables, stress och voice and unvoiced consonants. Det var inte alltför lätt, speciellt med tanke på att vi skulle kunna tillräckligt mycket av det phonetiska alfabetet för att kunna skriva hur ord SÄGS och inte hur de stavas. Resten av dagen gjorde jag inte mycket av värde och absolut inget värt att berätta om :P.
Tisdag var jag ännu tristare. Jag spenderade dagen med att skriva lite men i övrigt slappade jag bara. Tisdagar är oftast härligt händelselösa. Precis vad man behöver sådär i början av veckan och ett utomordentligt tillfälle att ta igen eventuell missad sömn från helgen :D.
Onsdag hade jag Grammar då vi gick igenom allt som skulle komma upp på provet vi har nästa vecka. Alltså, denna vecka eftersom det är måndag när jag skriver det här :P. Större delen av provet kommer att handla om tenses; present (simple, perfect, continuous), past (simple regular & irregular, continuous, past perfect simple, past perfect continuous) och future (going to, will, continuous, perfect, perfect continuous). Vilket egentligen inte är så svårt men det är massor att komma ihåg. Vi ska kunna identifiera formen av en mening genom att använda de rätta termerna. T.ex: They will have been dancing for hours. Will have been talar om att meningen är i future perfect continuous och den korrekta formen skulle se ut såhär: Subject + will + have been + present participle. Så ni förstår hur komplicerat det blir... Men samtidigt är det intressant. Jag lär mig det engelska språket igen genom att ta mina TESOL kurser.
Torsdag hade jag Reading/Writing Women och sedan Starting to Write. Den här gången handlade det om dikter. Först skulle vi skriva en dikt om skogen, om att vara i skogen och fick ungefär 10 minuter på oss. Så man får ju inte till några storverk precis :P. Mitt reslutat blev:
It's darker here, shadows deeper
Silence - too much silence - and the trees too tall
Piercing, startling cry of a bird taking flight
Too alone, the woods too deep
Momentary confusion; Where's the way out?
What path leads back to the other world; to cars and fumes and people?
It's too dark! ...Or is it?
Isn't it lighter here?
The smell of wet leaves, of growth
The silence almost... soothing?
No one else. Just the trees, the wind.
A breath. Two breaths. Calming.
A place to hide, a place to breathe.
A place to stay?
Vi måste ha en dikt med i slutfoldern i april så vem vet, jag kanske utvecklar någon av de här två? Den andra skulle handla om havet och genast kom jag att tänka på när vi snorklade i Thailand och jag såg några hemska små taggiga varelser på havsbotten. Usch, de gav mig rysningar! Såg väldigt obehagliga ut. Tror de kallas sea urchin? Det ska göra väldigt ont att sticka sig på en sådan men de är inte giftiga. Tror jag. Men de ser definitivt giftiga ut! Jag tog mig friheten att "göra" dem giftiga i dikten, dock :P. Så min dikt blev:
Small, black, evil-looking
Dangerous, sharp, poisonous
Attached to rocks, to seafloor
Just stay away
But it's watching
Tiny, dark eyes seem to watch, seem to follow
Are those spikes loose?
Will it be able to shoot them, like an harpoon?
Piercing flesh, drawing blood
Tainting veins with poison?
Och det säger väl var jag tyckte om dem :).
Fredag morgon hade jag Writing Media, då vi först skulle skriva ett litet drama och sedan spela upp det. Situationen var att en person halvligger på en bänk då en annan kommer förbi. Det är nu den förbipasserandes uppgift att tala om för personen på bänken att han/hon är död. Jag och en kille i klassen som heter Chris skrev ett drama tillsammans och vi gick in för att göra något roligt av det. Han var Döden, jag var den döda personen på bänken. Så här blev dramat:
Mr. Death: Hey, you're looking pretty good for a hollowed out corpse.
Me: Wow, thanks. That's a great pickup line. ...Wait, what!?
Mr. Death: You looked in the mirror recently, love? Oh wait, you'd need a head for that!
Me: What do you mean? My head is right... -panics- Where's my head!? What happened? What did you do?
Mr. Death: Well do you remember your bi-monthly Sunday drive, ending with you in a ditch, headless?
Me: No... I kinda missed that. So what do I do? What happens now?
Mr. Death: What happens now? You come with me!
Me: Oh, okay. But what about my head?
Mr. Death: You mean this head under my cloak? -takes it out and holds it up-
Me: Yeah, okay. Let's go then!
Det var väldigt roligt att spela upp det faktiskt :). Läraren sa att vi skulle spara dramat så vi kunde spela upp det igen sen mot slutet innan sommaren :P. Så det måste ha varit kul att titta på också.
Fredag kväll hade jag, Eline, Wendy, Albano, en kille som heter Leo och en annan kille från Elines och Wendys klass som heter Kay filmkväll tillsammans. Vi tittade på en gammal svartvit skräckfilm som heter "The Haunting" (de gjorde en nyinspelning av den för inte så länge sedan) och sen satt vi och pratade i säkert 4 timmar tills klockan var 1 på natten. Det var jättekul! Vi sa att vi skulle ha en till filmkväll snart igen och kolla på "The Shining". Nu blir du avundsjuk va, mamma? Jag vet att du älskar den filmen ;).
Lördag kväll åkte jag in till Cardiff och träffade Andrew, irländaren från Kevins fest för ett par veckor sedan. Först var vi hemma hos honom och tog en drink och sedan gick vi ut på en rock klubb i Cardiff som heter Metrose. Första gången jag var ute på en klubb i Cardiff! :D ...Ett halvår efter att jag kommit hit. Men i alla fall! Det var jättekul hela kvällen tills vi kom tillbaka till hans hus som han delar med 3 andra. Jag skulle sova över eftersom tågen slutar gå redan vid halv elva. Han däremot, trodde att det var något mer mellan oss än bara vänskap. Glöm det! Jag hatar när sånt händer...
Och sen på söndagen gjorde jag inget speciellt. Åkte tillbaka till Treforest, handlade och hängde på mitt rum hela dagen. Det blåste kallt här borta så jag höll mig inne i värmen och tog det lugnt.
Och så har ännu en vecka passerat och det är nu februari! Bara två veckor kvar tills jag åker till London och hälsar på Bella i 5 dagar och strax under 3 veckor tills familjen kommer hit! Massa roligt på gång :D. Jag ska försöka uppdatera på söndag igen, precis som jag brukar. Hoppas du inte blev alltför besviken när jag uppdaterade en dag försent, Maja :).
Kraaaaaaam, älskar er allihopa!
Första, andra, SÅLD!
Inför hösten har jag och Eline äntligen tagit ändan ur vagnen och börjat leta hus. Vi vill inte bo kvar på campus nästa år (speciellt med tanke på att det är billigare att hyra ett hus) så vi gick samman med en tjej i Elines klass som heter Wendy (från Holland) och en killkompis till Wendy som heter Albano (från Portugal) och satte igång letandet. Om sanningen ska fram borde vi ha börjat gjort det mycket tidigare. Helst innan jullovet. Alla de bästa husen går förstås direkt och ju längre man väntar, desto färre har man att välja på. Speciellt också med tanke på att de här på campus ska riva två bostadskomplex över sommaren så till hösten tävlar vi nu med 450 fler elever över husen i området. Så nu vet ni bakgrundshistorien. Dags att börja berätta på riktigt:
Onsdag förmiddag (efter att jag haft Grammar) hade jag, Eline och Wendy bestämt tid med en husägare här i Treforest på en gata som heter Wood Road. Vi ringde i stort sett bara på annonser på den gatan, mycket tack vare att den ligger så bra till. Så vi kom dit till utsatt tid men husägaren dök aldrig upp. Konstigt, tänkte vi. Så vi ringde upp och frågade vart han var. "Oh, I'm sorry, that house is already gone! I called you yesterday and left a message. Didn't you get it?" Nej, det kan jag inte påstå. Ingen ringde mig på hela dan så jag har ingen aning om på vems telefon han lämnade ett meddelande... Jaja, inte så mycket att göra. Vi visste ju redan att husen går hela tiden. Vi hade ännu en husvisning några timmar senare och tack och lov dök i alla fall DEN ägaren upp! Huset var väl helt okej, men på det hela taget ganska litet och hade heller inget matrum eller köksbord, vilket innebär att vi skulle få äta i vardagsrummet - i soffan - varje dag. Inte riktigt vad vi hade hoppats på, så vi bestämde oss för att avvakta.
Torsdag hände ingenting men fredag förmiddag hade vi ännu en husvisning. Denna gång på en annan gata, Hilda Street, men inte heller denna gång dök ägaren upp. Vi ringde upp och samma historia: "It's already gone." Men ägaren sa också att han hade ett annat hus, på Wood Road till och med! Det huset var taget men hade plötsligt blivit ledigt igen. Så ville vi kanske se det? Oh ja! Eline och Wendy kunde inte följa med (inte Albano heller) så jag gick ensam bort och tittade på huset. Jag gillade det direkt. Det låg otroligt bra till där på Wood Road, rummen var lagom stora och det fanns både vardagsrum, matrum, relativt stort kök och badrum. Jag sa till ägaren att jag verkligen tyckte om det men att det var svårt att bestämma sig när de andra som man ska dela med inte är där. Så ägaren sa att vi kunde titta på det igen senare samma eftermiddag. Sagt och gjort. De andra gillade det också. Hyran är 45 pund i veckan (jämfört med 72 i veckan som mitt nuvarande boende kostar) och då ingår kostnaden för vattnet. El och gas får vi stå för, samt internetavgift, men det handlar om en extra 6 pund i veckan så det kändes överkomligt. Och eftersom vi visste att huset skulle bli taget på ett kick såg vi till att vara de som tog det :P. Så nu har vi hus till nästa år!!! Yay för oss! :D
Lördag spenderade jag med att plugga, kolla på film och i allmänhet bara ta det lugnt. Senare den kvällen hängde jag med några av mina tyska kompisar, Tommy och Martin, till Student Union. Det var tema Beach Party och så många som 20 personer dök upp! :P Haha, det kändes urfånigt att vara där när det var så pass tomt. Men vi hade jättekul. Ett par till av Tommys och Martins vänner dök upp så vi umgicks med dem. Vi drack förstås (i måttliga mängder, ta det lugnt mamma och pappa), pratade och sjöng med för full hals (ibland ganska falskt) till musiken som spelades. Precis innan de stängde tror jag att vi skrålade Mr Brightside och Summer of '69 :P. Efteråt var det "efterfest" i ett av köken men jag stannade inte särskilt länge. Tyskarna hade bjudit med mig på utflykt till stranden med BBQ dagen därpå så jag ville få lite sömn innan det var dags att kravla mig upp...
Så idag gick jag upp tidigare än vad jag egentligen hade velat och hängde med Tommy, Martin, Matti, Abbey (från USA) och Reiki till Barry Island för att grilla och umgås. Jag har aldrig varit på Barry Island förut men det var jätte vackert där. Lite väl anpassat för turisterna kanske men stranden var fin och vi hade en väldig tur med vädret dessutom! Dagen började molnig men inom en halvtimme efter att vi kommit till stranden sken solen och molnen försvann. Så vi hade det jättemysigt där på stranden. Killarna hade en bärbar grill som de satte upp och vi grillade kött som vi åt med ketchup, potatissallad och baguette samtidigt som vi sög i oss så mycket solsken som vi bara kunde :). Innan vi åkte tillbaka till Treforest gick vi också ut på en klippa där vid stranden. Det var nästan vackrast där uppifrån. Självklart har jag bilder att visa för er:
Och på kvällen var det dags för Chinese New Year Party! Imorgon måndag är det riktiga kinesiska nyåret (tror jag) men festen hölls idag istället i Student Union. Jag gick dit med Eline, klädd i min röda kinakavaj förstås, och träffade nästan genast på några vi kände. Det bjöds på kinesisk buffé, vilket var jättegott men om jag bara kunde förstå varför kineser (när de inte äter med pinnar) bara använder en gaffel och en sked men ingen kniv!? Vi träffade förstås också på Ricky (student helper killen) som hade blivit övertalad att närvara eftersom han faktiskt ändå är från Kina. Kineser, eller åtminstone asiater, utgjorde förresten majoriteten av alla som var där. Visste inte ens att vi hade så många asiater på skolan :P. De hade framträdanden också; kinesiska sånger, dansnummer, instrument, kampsport och en sån där stor line-dance drake som man alltid ser i filmer. Jättekul var det, även om alla som sjöng kanske inte alltid sjöng rent :P. Efter att festen var slut gick det över till vanligt disco men med endast hiphop och r'n'b musik, vilket jag tycker blir lite tjatigt i längden. Jag frågade DJ:n om han inte hade någon Michael Jackson eller Bon Jovi eller vad som helst som man faktiskt kan sjunga med till men han tittade på mig som om han inte visste vilka de artisterna var och skakade på huvudet. Värdelöst. Eline och jag gick strax efteråt.
Så nu vet ni allt intressant som hänt den här veckan! Det var en del, precis som vanligt, inte sant? Nu är det dags att sova. Har prov imorgon så jag behöver vara någolunda utvilad i alla fall :P. Vi hörs. Kram, älskar er.
A Walk in the Park ;)
Hello allesammans! :D Lite mer att berätta den här veckan kanske. Åtminstone mot slutet av veckan. Inga vilda partyn tyvärr så ni kommer inte att få höra några pinsamma historier om hur jag gjort bort mig totalt och nu måste fly landet för att jag inte vågar se folk i ögonen längre :P. Åh gud, jag hoppas någonting sådant aldrig händer...
Men i alla fall! Måndag var jag fortfarande supertrött efter festen förra veckan (då när jag kom tillbaka till Universitetet tidigt nästa morgon för att tågen från Cardiff hade slutat gå). Jag stupade i stort sett i säng och vaknade närmare 2 på eftermiddagen. Gudarna ska veta att man inte var en vacker syn. Så den dagen mer eller mindre bara flög förbi. Senare den kvällen knackade en av mina... rumskompisar... på min dörr. Vet inte vad som är en bra översättning. Flat mates. Hursomhelst, den här tjejen är från Finland och heter Emma. Hon och hennes pojkvän Matt (som också bor här på samma våning) skulle precis spela ett spel med några kompisar och undrade om jag ville vara med. Visst, Henriette-turned-zombie ställde genast upp! :D Spelet hette Munchkin och är lite som rollspel men samtidigt inte. Det är snarare ett spel som driver med rollspel. Lite komplicerade regler men när vi väl spelat en gång och började på omgång två var det mycket lättare. Jag hoppas jag får tillfälle att spela det igen någon gång.
Tisdag spenderade jag med att läsa en bok. "New Moon" av Stephenie Meyer, författarinnan av "Twilight". Ganska fängslande, de där böckerna. Innan jag visste ordet av var det kväll och jag hade läst ut hela boken :P. Gjorde min läxa inför onsdag också och tittade på min nya besatthet Stargate Atlantis. Säg inget, jag vet. Nördigt men vem bryr sig? :P
Onsdag hade jag Grammar och lektionen handlade om tenses. Past, present och future. Det fåniga är ju att jag - och de andra i klassen - redan kan det här; använder det varje dag. Vi kan bara inte termerna och kan inte förklara det ordentligt. Och det är ju det vi måste kunna för att lära ut det till andra i framtiden. Resten av onsdagen gjorde jag i stort sett ingenting. Mycket slappande den här veckan.
Torsdag hade jag Reading/Writing Women där vi precis har börjat jobba med Sylvia Plath och hennes dikter. Det var i det ämnet jag fått ny lärare och jag gillar verkligen henne. Är det taskigt om jag erkänner att jag gillar henne mer än den förra läraren? Den här läraren har kvinnliga författare som sitt specialområde, det är det hon brinner för, och det märks verkligen. Det är otroligt vilken skillnad det gör när en lärare brinner för sitt ämne. Samma eftermiddag hade jag också Starting to Write och vi fick tillbaka våra folders som lämnades in precis innan jullovet; en novell, en dikt och en critical review. Jag fick 70%! :D Så himla glad. Jag var lite orolig för hur det skulle gå, mest för att jag verkligen inte gillar att skriva dikter men uppenbarligen var det lugnt. 70% är den högsta gränsen, allt över det innebär att man får nivå 1 så att säga i slutbetyget efter tre år. Nu räknas i och för sig betygen från första året inte in men förhoppningsvis stannar jag kvar på den här prestationsnivån under alla tre år. Flera fina kommentarer från läraren också :).
Fredag gick jag bara på mina lektioner (var trött efter att ha sovit dåligt). Zombie-Henriette återuppstod tillfälligt men jag lyckades tvinga ner henne i graven igen efter skoldagens slut. Kvällen tog jag det bara lugnt; läste och tittade på film och passade även på att ringa hem.
Lördag gjorde jag äntligen någonting annorlunda! Jag bestämde mig för att gå och och promenera. Jag frågade en kille i en av mina klasser på fredagen om han kände till några bra ställen att vandra på. Morgonen därpå har jag ett email i min inbox med en hel lista på olika internetlänkar som tipsade om bra vandringsleder och platser. Otroligt snällt av honom att lägga ner så mycket besvär på en fråga jag bara ställde i förbigående :). Och få inga idéer nu, gott folk. Killen i fråga är närmare 45 år gammal. Så jag tog tåget till en av ändhållplatserna här uppe "in the Valleys", till Aberdare. En av länkarna Mark skickat till mig beskrev Dare Valley Country Park i Aberdare och det lät som en bra plats att börja på. Jag hade ingen med mig men det var faktiskt väldigt skönt. Kunde vandra i min egen takt, stanna och ta massa bilder och behövde inte ens vara särskilt social :P. Vädret var okej som tur var; molning men inget regn. Självklart kommer här lite bilder jag tog medan jag gick:
Efter att ha promenerat i mer än två timmar kändes det lagom att lämna parken och återvända till Aberdare centrum. Jag kunde inte låta bli att gå in i några affärer heller (fortfarande rea ;)) och hittade ett par snygga finbyxor som jag köpte. Tror de kostade 6 pund eller nåt sånt. Och en filmaffär. Jag köpte två filmer för 3 pund styck (The Usual Suspects och The Matrix) och en för 5 pund (3:10 to Yuma). Den filmen är dessutom relativt ny och jag har länge velat se den så 5 pund kändes inte särskilt mycket alls. Och sen åkte jag tillbaka till Treforest och tillbringade resten av kvällen med mina stela ben på mitt rum.
Söndagen var vilardag rakt igenom (precis som Bibeln förespråkar :P) och jag tittade lite på film och lyssnade på musik en hel del. På kvällen hade jag middag med Eline och efteråt började vi kolla efter hus inför nästa år. Man måste börja tidigt (helst tidigare än så här till och med) om man vill ha något bra. Hittade ett par stycken som verkade intressanta så vi ringer upp dem imorgon och förhoppningsvis kan vi gå på visning senare i veckan.
Och det var allt jag hade att berätta den här gången! Skriver fortfarande lite för mycket kanske? Nästan uppsats-långa, mina inlägg :). Nåja, ni får ju veta precis allt som händer i alla fall. Kram, älskar er.
